Jag är arg och ledsen.
2010-08-03 @ 13:26:53Jag vet inte vem jag är, jag vet inte vem jag var , jag vet inte vem jag ska bli, jag vet inte vem jag vill bli.
Det känns som jag går och bär så mycket ilska inom mig som jag Inte kan släppa ut - för jag vet inte vad det är.
Jag går runt i min lilla bubbla och tänker o tänker o tänker. Men jag kommer inte fram till nånting. Ibland känns det som livet är emot mig, varför då ens kämpa? för vad? ( Nu menar jag inte att jag inte kämpar för min son) Fan jag vill inte förklara mig, jag vill bara skriva av mig. Tänk om this, tänk om that. Tänk om, tänk om..
Ibland undrar jag. Jag hatar att vara så impulsiv, jag ångrar att jag inte gick klart gymnasiet. Jag har aldrig kunnat vara ungdom för jag ahr aldrig mått bra. Jag har alltid kämpat dag för dag, supit bort alla känslor. Hur ska jag göra nU? Jag kan ju inte dricka, inte skada mig själv. Jag bara sitter här och tänker .. och tänker .. och tänker.
Jag vet inte längre vad jag vill och det tär på mig. Jag vet inte vad det är med mig, vissa dagar känner jag mig så lycklig andra dagar vill jag bara springa iväg och aldrig mer se tillbaka på livet.
Alltid ska det vara nått- jämt.
SV: Ojdå den glömde jag fylla i ;p
hoppas du får den nudå!:)
Kan förstår verkligen förstå vad du menar med "jag kan inte dricka, inte skada mig själv." Emily, även om jag inte har barn och så som du. Vi är inte borttappade tonåringar på behandlingshem länge. Det förväntas att vi ska vara vuxna, lyckliga, framgångsrika och med ett ständigt leende på läpparna.
Jag saknar dig, och jag är så ledsen för allting. Och tro mig, jag är en helt annan person än jag var sist vi hade kontakt. Även om jag inte mår toppen och så nu så har jag ändå växt något otroligt. Skulle gärna vilja få finnas där för dig. Hör av dig om du vill. Jag älskar dig fortfarande, nunca te voy a olvidar..
Vi är kanske inte vänner och pratar inte så mycket.
Menjag känner igen mig i allt du skriver, känner mig precis lika dan.
Alla vänner som försvann när jag fick ROnja, dom var inga vänner.
Dom vännerna som stannar kvar när man får barn, det är dom som är riktiga vänner och det är dom man ska ta vara på!
Du ska veta att jag finns här om du någon gång skulle vilja prata (skriver det även att jag vet att det inte händer)
Jag tycker om att ställa upp för folk och det som sägs till mig stannar också hos mig.
Du vet var jag finns, du har min FB och msn, bara skriv när du vill!
Kram på dig och var stolt över din son, han är jätte vacker :)
